När tårarna rinner får själen andas sägs det. I såna fall får min själ andas mycket  nu för tårarna slutar inte att rinna  finns ingen hejd på dom.

Att välja livet mitt i sorgen är nog det svåraste jag kommer att göra.

Det skär i bröstet..............och jag finner inga ord för det jag känner nu .....

Min kusin Jonas har lämnat jorden efter en tragisk fallolycka då en balkong rasade i skellefteå fy fan.

Ja vad säger man Life´s hard then you die

Rest in peace Jonas

Alla bara dör :(

VILL BARA SLÅ PÅ NÅT JAG ÄR SÅ ARG!! HUR KUNDE DU :( DET FANNS EN PLATS PÅ JORDEN FÖR DIG MEN DU KUNDE INTE STANNA VARFÖR?? DU VA TVUNGEN ATT FÄLLA UT VINGARNA ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ

GLAD ATT JORDEN HAR ÄNGLAR OCKSÅ FAST UTAN VINGAR ANNARS SKULLE JAG INTE KLARA DET :(

Det känns som om livet inte kan vänta. Har så mycket att göra  med lägenheten, shopping på stan, ringa massa samtal, tvätta soffan *suck*

Men varför sitter jag då här som förstelnad med inga krafter, noll motivation??

Om livet inte kan vänta varför sitter jag här utan att ta tag i det jag ska??

Om tiden stannat behöver jag bara sitta här visst?

Det ekar i mitt rum och hjärnan har bara någon millimeter med plats tills den rinner över igen. Jag behöver prata och älta lite men jag finner inte orden, dom har fastnat och jag tror inte ens att jag stänger av det e bara tomt.

Jag har en känsla som jag inte vet vad den betyder saknad? längtan? förvirring? rädsla?? eller kanske allihopa?

I dag har hjärtat svikit mig,  i varje rörelse har det bara slagit hårdare och hårdare, det har slagit trippelvolter som om det inte räckte med en "vanlig" dag om det nu finns såna längre ???

Jag har suttit vid dator skärmen allt för länge bara stirrat vet inte ens vad jag gjort?

Uppskattade alltid din närvaro, mådde alltid  som bäst när du var intill mig men nu är det nåt som saknas :(

Saknar att se dig, höra dig,krama dig,saknar dig i mitt liv så mkt att hjärtat slår i otakt.. 

Om du bara kunde komma tillbaka om så inte som min livskamrat åtminstone till din dotter,vara pojkarnas bästa vän. Om du bara kunde komma tillbaka som en vän iaf för du va min allra allra bästa vän också så det känns som om jag tappat både mina livskamrat och min bästa vän samtidigt precis som om det vore helt olika sorger :(

Jag har upplevt dig och kan inte förlora dig älskade du och jag lovar att jag tar mig upp på ytan kanske tom en dag till bergets topp men vägen känns lång. Du hade velat det så jag gör mitt bästa tror att du ser det när du tittar ner.

YOU NEVER WALK ALONE

Jag kan göra annat än att sitta inne och gråta. Tro inte att jag har "gått vidare" och lämnat sorgen bakom mig för att jag gör något annat än låser mig inne. Jag kämpar varje dag för att orka ta mig vidare utan min älskade livskamrat och  det är två steg fram och ett tillbaka varje dag.

Försök inte få mig på bättre tankar genom att komma med klyschor som "Tiden läker alla sår" eller "Det finns en mening med det som hände". Det finns ingen mening alls med det och jag kommer alltid att känna stor sorg över att ha förlorat min älskade livskamrat men jag kommer  dock att lära mig att leva med sorgen sakta men säkert men jag måste ta det i den takt jag själv  orkar, inte som DU önskar att jag gjorde det.

Ja, jag kan prata om annat än bara det som hänt men förvänta dig inte att jag orkar engagera mig och ge respons när du berättar om vardagssaker. Med tiden kommer min sociala förmåga förhoppningsvis att återgå till det mer normala men just nu är det svårt. Jag har ett stort varmt hjärta men just nu så räcker det inte riktigt till.

Fråga gärna om Per för jag blir mer ledsna av att folk försöker undvika att prata om det som har hänt än jag blir av att berätta om honom.

Just nu är sorgen och minnet av Per det som upptar mina tankar dygnet runt.

Undviker du att prata om honom känns det som om du förnekar hans existens. Han har funnits , jag har upplevt honom och han kommer alltid att finnas med mig på ett eller annat sett!!

"Säg inte att du förstår", borde kanske vara "Säg inte att du tror du förstår", för antingen så har du varit med om något liknande själv, eller så inte.

Fråga inte: "Hur är det?" om du inte vill få ett uppriktigt svar på frågan. Naturligtvis är det för jävligt just nu!

Säg inte att DU VET hur det känns om DU INTE  vart där själv.

Jag äter för att jag måste annars kan jag inte sova sen på natten, påminn mig

Jag sover för att orka äta dagen efter 0ch för att jag måste men det smakar inget men påminn mig gärna

Jag går ut i solen för att få energi och för att se liv,påminn mig gärna

Men tala inte om för mig att du förstår vad jag känner om du inte varit där för det behöver jag inte bli påmind om.

Utan ljuset i mitt mörker skulle jag inte vara där jag är i dag TACK J.L (L)

The more you know who you are and what you want
the less you'll let things get to you

Letar mig själv igen i bland snåriga buskar och nerfällda träd

Ps.. Bilden tog Per på mig innan vi skulle på fest!! Sista festen vi gick på tillsammans innan han dog..

Miss you so bad<3

Jag ser ljuset brinna ut
Undrar om allting har en början och ett slut
Vi gick sakta steg för steg
Utan att se oss om på väg mot ingenting

Om vi börjar om igen
(Om vi börjar om igen)
Om vi hittar vägen hem

Innan mörkret faller
Och skuggorna får liv
Innan mörkret faller
Innan drömmarna tar vid
Bortom horisonten
Kanske möts vi där igen
Innan mörkret faller
Finns det ljus i skymningen

Det är tyst och tomt hos mig
Allt jag har kvar är bara minnena av dig

Om vi börjar om igen
(Om vi börjar om igen)
Om vi hittar vägen hem

Innan mörkret faller
Och skuggorna får liv
Innan mörkret faller
Innan drömmarna tar vid
Bortom horisonten
Kanske möts vi där igen
Innan mörkret faller
Finns det ljus i skymningen

Över land och vatten
Bygger vi en bro till en annan värld
En morgondag där alla frågor får ett svar
Finns det någonting kvar?

Innan mörkret faller
Och skuggorna får liv
Innan drömmarna tar vid
Bortom horisonten
Kanske möts vi där igen
Innan mörkret faller
Finns det ljus i skymningen

SAKNAR DIG P.E   "En morgondag där alla frågor får ett svar" Ja det skulle jag behövas NÅGON ??