Du gör som alla andra och försöker att bli van
men  har du inte tröttnat på att vara likadan..

Gör som jag Va dig själv och lev som ett orginal ;)

Ligger å tittar på Two and a half men,kan inte somna som vanligt, har ONT blir så orolig i kroppen då, speciellt på nätterna :(

Ska be om lite massage å ryggkli så kanske jag somnar, min älskling är underbar. TACK för att du finns i mitt liv, älskar dig ANGEL pussas

Saknar mina älskade barn, på måndag kommer ni hem. Vill ha er här jämt busungar hihi :)

Jag har blivit faster för första gången jippiiiiiiiiiiiii hihi vilken lycka till en pojke som kommer att heta Milo vikt å längd vet jag inte.

Lycka lycka hahahaha verkligen :)

Va på mötet i dag, kändes jättebra :)

Ni som läser min blogg eller rent  känner mig vet ju att trots allt jag gått/går igenom så är jag nästintill ALLTID positiv. Visst alla har svackor så ÄR det ju bara that´s it.

Jag tror att det handlar om valmöjligheter, vilken väg man ska ta.

Jag har ont efter olyckan, väldigt ont och går nog inte beskriva hur mycket min smärta och hur min smärta påverkar min vardag, smärtmässigt, psykiskt, nedsatt minnesfunktion, koncentration etc.

Men jag väljer att trots det att vara positiv och försöker att inte låta smärtan styra hela mitt liv , hmmvilket den gör ändå tyvärr oundvikligt.

Jag kan inte göra saker som jag gjorde innan utan håller på att lära mig att omprioritera saker

ex 1 Om jag ska gå några timmar på stan så måste jag planera det noga innan. sova extra mycket på morgonen. Göra speciellt utformade ryggövningar som jag själv konstruerat i hop. Jag klara max av att gå på stan kanske en halvtimme i sträck sen måste jag sätta mig ner och vila.Min rygg och mina ben orkar inte mer.

ex 2 Städning som förut var en självklar del av mitt liv , städa bort allt så att man slipper se all skit typ. Nu måste jag städa i omgångar och inse att vissa saker kan jag inte göra utan dom måste min sambo göra vilket han gör gladeligen åt mig :)

ex 3 Av och påklädning.Mina barn har tidigt fått lära sig att ta personligt ansvar över att klä på sig själv både vanliga kläder och ytterkläder , vilket även skapar självständiga barn så det är på gott och ont. Kan vara rätt så frustrerande att inte kunna hjälpa sina barn i den mån som dom kan behöva i bland så i bland så gör jag saker som jag inte borde gjort pga av det framkallar mer värk etc.

Jag som ni förstår så påverkar skadan min vardag väldigt mycket och mitt liv har fått en annan vändning, jag får lov att leva på ett sätt sonmjag aldrig skulle gjort om jag inte hade skadan. Nu har jag inget val så det är bara att köpa läget och försöka vara positiv och hitta andra lösningar och saker att pyssla med.

Angående min sömn så har jag jättesvårt för att sova på nätterna pga av värken och när jag väl sover så vaknar jag pånatten allt från 1- 10 gånger och måste upp och röra på mig, vilket kan göra mig tröttare än trött vissa dagar. Iom att jag är sjukskriven så kan jag ju lägga mig en timmemitt på dagen och sova igen lite om man nu kan göra det :s

Faktiskt lite nervös över arbetsträning. jag är nog lite rädd för att det ska påverka min smärta ännu mer och tvinga mig att avbryta, jag vill ju jobba :)

Ska försöka att inte tänka på det så mycket utan bara fokuser apå att det ska gå bra :) hur många timmar per dag 2-3 effektiva timmar per dag till att börja med ?? Kommer jag någonsin kunna att jobba heltid igen?? Kan man hitta något sätt att bota min skada, operation ??Ja jag vet inte tycker mest att det e struligt och förstår inte vart vissa läkare får sina legitimationer i från, från cornflakespaketet kanske ?

Jag e en social människa som älskar att prata, uppleva, lära mig nya saker vara aktiv och glad.

Jag behöver ut igen och träffa människor, anledningen till att jag själv har legat på fk ngående min arbetsträning är just det att mitt psykiska behöver det, men klarar mitt fysiska av det??. Det e ju det som jag får reda pånu då jag startar arbetsträningen.

Nu ska jag ta mig en liten motionsrunda i huset och sen försöka sova igen efter 2 misslyckade försök :s

3:e gången gillt kanske vem vet ??

Godnatt blogger and so long fuckers ;)

Tack för alla gratulationer på min födelsedag i går hihi

Hade en riktigt myskväll med angel med picnic i sängen med kinamat och tv- serier hihi och röda rosor som jag fick av godingen.

Nu ska jag iaf strax bege mig ut i kylan å vänta på bussen som ska ta mig till stan, för jag ska på arbetslivsinstitutet på  möte. dom ska hjälpa mig nu när jag ska ut på arbetsträning, vara bollplank, utreda hur mycket jag kan jobba osv. Mötet håller på ca 2 timmar och efter det så ska jag gå å boka en klipp och slingtid hihi förhoppningsvis till i morgon då jag även tänkte shoppa lite fina kläder etc, lite julkklappar mm

Smärtan i nacken efter olyckan har fortfarande inte släppt tragiskt nog så jag ska till min läkare på smärtrehab nästa vecka så han får kolla lite på den skadan med.

Förkylningen eller rättare sagt min halsfluss har typ gått över och jag kan äta igen haha skönt har bara rasat 4 kg på 1 vecka grattis till mig. Tur att det blir julmat snart så jag kan lägga på mig lite igen :p

Men när ska denna förbannade frossa gå över då typ nu helst :s Ställde mig nedanför värmepumpen i dag och värmde mig lite haha det vart lite bättre då.

För den som inte vet så har jag ruskigt dålig blodcirkulation och fryser jämt förutom vid vissa tillfällen då jag och min älskling kuckilurar ;)

Dags att klä på sig ytterkläder så so long bitches and dragons mjau

Klicka  på länken                       http://vk.se/Article.jsp?article=233624

Jag ägnar mina tankar åt kvinnan familj som måste sörja detta för att på någor sett sen kunna gå vidare.

Det knyter sig i min mage när jag tänker på att ett barn förlorat sin mamma, en man sin fru , föräldrarna sitt barn, alla vänner och alla andra som sörjer i hennes familj.

Ingen barn ska behöva bli utan sin förälder på detta fruktansvärda sett.

Kan inte hålla tårarna tillbaka då jag läser artikeln och tänker på hur glad jag är över att få se mina barn växa upp och att mina barn har sin mamma kvar.

Jag tänder ett ljus för att hedra familjen i deras sorg gör så du med.

Ville till Umeå - bajsade på polisen

En drogpåverkad man bestämde sig för att gå hem till Umeå från Sundsvall. Men när han blev stoppad av polisen tog han till med drastiska medel.

Den 21-åriga mannen haffades av polisen på länsväg 86 i Sundsvall i färd med att gå till Umeå.

Men när de skulle gripa honom ställde han till med en ordentlig röra. Han ska dels ha viftat med armarna och gjort motstånd vid själva gripandet. Under färden till polisstationen ska han sedan ha bajsat på en polisman, bitit en annan i benet och hotat dem med att smitta dem med HIV.

Mannen erkänner narkotikabrott men menar att han var så pass påverkad under gripandet att han varken kan förneka eller erkänna våld och hot mot tjänsteman. Men i tingsrätten motsätter han sig att betala skadestånd till poliserna med motiveringen att polisen i och med sin yrkesroll måste räkna med att utsättas för liknande händelser.

Händelsen ska ha inträffat i april i år efter att polisen fått flera samtal om att 21-åringen betedde sig konstigt på Timmervägen i Sundsvall.

Själv berättar mannen att han bestämt sig för att gå hem till Umeå och avsluta sitt missbruk.

Nu döms mannen bland annat för narkotikabrott, våld mot tjänsteman och hot mot tjänsteman. Han ska underkasta sig skyddstillsyn och vård för sitt missbruk. Dessutom ska han betala totalt 14 000 kronor i skadestånd till de två polismännen.

 Sundsvallpolisen har åter igen stoppat upp umeås befolkningsökning :(

Jag kan INTE få i hop hur denna missbrukare har hinnit dra ner sina byxor och bajsat på honom vilket är för mig obegripligt om nu inte polismannen låg och sov :s

Det som jag inte heller kan förstå är att dom ska få så mycket i skadestånd för detta. Ingår inte detta i deras jobb som poliser.

Jag hoppas att en mentalskötare på Psyket får skadestånd  varje gång han / hon bli hotat av sina intagna eller varför inte ge dagispersonalen skadestånd i form av inkomstförlust för sjukdomssmittor personalen fått från barnen, magsjukor, halsfluss,förkylningar etc

Detta är för mig OBEGRIPLIGT

Ja den 26:e alltså i morgon så fyller jag 29 år och om jag ska va helt ärlig så kunde jag inte bry mig mindre det här året. Ingenting kommer att förändras från hur det va i dag då jag är 28 år.

Jag kommer fortfarande att sitta här utei huset ensam hmm iaf till älskling slutar jobbet vid 17 :s hmm alltså hela dagen.

Sjuk e jag också så ingen vill ju komma hit å bli smittat såklart.

Ensamt så ensamt

Vad ska jag göra då ?? Sitta å sjunga jag må jag leva och tända ett ljus i min ensamhet kanske?

Ja jag kanske är lite bitter just nu pga av det hänt så mycket negativa saker på så kort tid. Lägenhetsutstädningen som tod all energi i från mig sen olyckan direkt på, Min minsta pojke fick öroninflammation och sen jag halsfluss och hög feber å ännu mer värk. inte så konstigt att man blir lite bitter eller ???

Nu måste det hända nåt roligt gaaahh annars blir jag skogstokig haha lite komiskt uttryck att använda nu då jag bor på landet å bara massa skog runtomkring ;)

I dag har jag ägnat några timmar åt en fortsättningskurs på nätet för photoshop, roligt men svårt att kommai håg allt :s har så dåligt minne pga av olyckan :( måste träna upp det igen å d e enklare sagt än gjort :p

Jag känner mig själv och vet vad jag vill och kan.

Jag tar det jag vill ha och ger tillbaka det jag får.

Jag andas den luft du andas med, jag klär av mig naken

när det bara är du som ser ;)

The more you know who you are and what you want
the less you\'ll let things get to you

ps påminner om förlovningen för dom som inte redan vet den 6:e mars ;)