Har sakta men säkert börjat blogga igen som ni ser.

Mitt hjärta är rätt så tomt men har hittat ljus och det fylls på med färg,samma med hjärnan.

Dagarna går och jag försöker hitta ett nytt sett att leva på för jag är inte samma människa jag var innan Pers död. Prioriteringarna är annorlunda och jag försöker hitta den rätta vägen.

Jag har känt mig så vilsen och behöver ett kompass och ljus för att hitta hem.

Förut har jag alltid hittat hem utan kompass men jag tappade det på vägen, så vilsen och jag hoppas att jag kommer att finna mitt inre lugn igen.

Mina ögon glittrar

Min mun den ler

Sorgen i mitt hjärta 

kan ingen se..

I´m OK

Saknar mina änglar som fått vingar.

Saknar barndomen jag aldrig fick.

Saknar en saknad, saknar en längtan

En kram skulle värma

KRAMA MIG