Jag kan göra annat än att sitta inne och gråta. Tro inte att jag har "gått vidare" och lämnat sorgen bakom mig för att jag gör något annat än låser mig inne. Jag kämpar varje dag för att orka ta mig vidare utan min älskade livskamrat och  det är två steg fram och ett tillbaka varje dag.

Försök inte få mig på bättre tankar genom att komma med klyschor som "Tiden läker alla sår" eller "Det finns en mening med det som hände". Det finns ingen mening alls med det och jag kommer alltid att känna stor sorg över att ha förlorat min älskade livskamrat men jag kommer  dock att lära mig att leva med sorgen sakta men säkert men jag måste ta det i den takt jag själv  orkar, inte som DU önskar att jag gjorde det.

Ja, jag kan prata om annat än bara det som hänt men förvänta dig inte att jag orkar engagera mig och ge respons när du berättar om vardagssaker. Med tiden kommer min sociala förmåga förhoppningsvis att återgå till det mer normala men just nu är det svårt. Jag har ett stort varmt hjärta men just nu så räcker det inte riktigt till.

Fråga gärna om Per för jag blir mer ledsna av att folk försöker undvika att prata om det som har hänt än jag blir av att berätta om honom.

Just nu är sorgen och minnet av Per det som upptar mina tankar dygnet runt.

Undviker du att prata om honom känns det som om du förnekar hans existens. Han har funnits , jag har upplevt honom och han kommer alltid att finnas med mig på ett eller annat sett!!

"Säg inte att du förstår", borde kanske vara "Säg inte att du tror du förstår", för antingen så har du varit med om något liknande själv, eller så inte.

Fråga inte: "Hur är det?" om du inte vill få ett uppriktigt svar på frågan. Naturligtvis är det för jävligt just nu!

Säg inte att DU VET hur det känns om DU INTE  vart där själv.

Jag äter för att jag måste annars kan jag inte sova sen på natten, påminn mig

Jag sover för att orka äta dagen efter 0ch för att jag måste men det smakar inget men påminn mig gärna

Jag går ut i solen för att få energi och för att se liv,påminn mig gärna

Men tala inte om för mig att du förstår vad jag känner om du inte varit där för det behöver jag inte bli påmind om.

Utan ljuset i mitt mörker skulle jag inte vara där jag är i dag TACK J.L (L)