Vilka är dina syften och drömmar i livet?, en frågeställning i bland helt utan svar? utan detta så blir livet bara en upprepning vi blir levande döda och vi bara existerar.

 Vi vill alla vara nöjda med våra liv, att känna att det är meningsfullt att leva, vi vill känna att varje dag och aktivitet känns meningsfull.

Vill du utvecklas till den människa du har möjlighet, förutsättning samt kapacitet att vara?.

Jag vill tillföra mitt liv glädje och spänning, ha bra relationer, att känna mig själv, känna mig behövd och få kännas att jag finns till.

Jag vill vara en bra förälder, förebild för mina barn. Jag vill vara en kvinna som perfekt i min mans ögon. Jag vill ha en man som är perfekt skapt för mig ( har det hihi).

Jag är ärlig, spontan, noggrann, öppen, god lyssnare, tuff, ödmjuk, snäll, Positiv, musikalisk, dramaqueen, skön inställning mot det mesta, en bra vän.

Jag vill vara med min familj, se mina barn växa upp till omsorgsfulla, empatiska, kärleksfulla människor som kan respektera sig själva och sin omgivning för den man är och acceptans om olikhet.

Jag vill resa ut i världen i den mån det går, min två senaste resmål sen 05 har varit backpack i Thailand och charter i turkiet alldeles för lite men iaf hihi.

Nästa resmål blir Liverpool till våren *längtar* vi pratar omdet flera gånger i veckan haha och sen Thailand  november/dec 2010  med barnen *L* inget bokat men en önskan måste ju bara prata med Linns mamma och jag med grabbarnas hehe he bli nog bra :)

Om man funderar ett tag så kommer man på mycket som man

skulle vilja göra och mycket som man är.

Vad vill du få ut av livet ??

Kom i håg att du är som vackrast när du tror på dig själv och din kapacitet att lyckas.

En vän frågade mig en gång för en massa år sen om vad jag hade för tro ? Mitt svar blev JAG TROR PÅ MIG SJÄLV

Visst alla har vi svackor i bland och det är ok :) Det viktiga är bara att vi vet hur vi ska ta oss upp och att vi har vänner som man kan prata med, en vän eller en partner som du kan krypa upp i soffan med och bara vara den man är.

JAG VET ATT JAG ALLTID ÄR MIG SJÄLV , VÅGAR DU VARA DET ?

Hmm eller om jag är i sorg blir jag konstig och är förmodligen INTE mig själv under perioder  När en av mina bäste vänner kallad "bögstefan" dog för några år sen i sthlm så vet jag såhär iefterhand att jag blev väldigt inåtvänd, känslig för höga toner om någon höjde rösten kunde jag börja gråta helt hysteriskt och allt kändes bara konstigt. I sorg kan man nog göra det mest konstiga turen är ju att det blir bättre.

Tiden läker inte alla sår, man lär sig bara att leva med dom.

Om du försöker göra om mig så är det inte mig du vill ha ;)

Omge dig med människor som ger dig positiva energi, som peppar dig då du är nere och torkar dina tårar då dom faller och en som skrattar med dig när du är glad INTE en person som skrattar ÅT dig utan som sagt med dig.